Sök:

Sökresultat:

1708 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 1 av 114


Ungdomars val av gymnasieutbildning : Vilka faktorer pÄverkar valet av gymnasieutbildning

VÄr avsikt med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i Ärskurs nio. Efter nioÄrig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all sÀkerhet kommer att pÄverka deras nÀrmaste framtid. Vilka faktorer det Àr som styrvalet vet vi inte, men vi Àr övertygade om att det inte enbart Àr intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den hÀr undersökningen har vi anvÀnt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vÄrt syfte. Undersökningen har utförts pÄ fyrayrkesförberedande program med hjÀlp av enkÀter.

TillÀmpning av LFF i ljuset av LUFV : Har LUFV genom tillkomsten av LFF i nÄgon mÄn blivit obsolet?

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Hur företagsledningen styr medarbetarna mot ökad motivation

Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.

Modell för kombinerad styr- och mÀtutrustning

Den hÀr högskoleavhandlingen beskriver framtagningen av en modell för en kombinerad styr- och mÀtutrustning. Syftet med utrustningen Àr att anvÀnda denna för att underlÀtta vidare utveckling av organisk elektronik vilket Àr ett av Acreo AB:s forskningsomrÄden. IstÀllet för att till varje ny komponent eller system utveckla ett nytt testsystem kan denna modell anvÀndas pÄ ett generellt sÀtt, vilket sparar vÀrdefull utvecklingstid. I avhandlingen presenteras först de krav som utrustningen ska uppfylla följt av nÄgra förslag pÄ lösningar. DÀrefter vÀljs ett av förslagen och en grundlÀggande implementering genomförs med hÀnsyn mot kraven.

TrÄdlös överföring av styr- och mÀtsignaler i industrimiljö

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka tekniker för trÄdlös överföring avšstyr- och mÀtsignaler som finns pÄ marknaden och vilka av dessa som Àr lÀmpliga att anvÀndas i industrimiljö. Rapporten belyser Àven vilka möjligheter som finns med trÄdlös överföring samt vilka problem och osÀkerheter som Àr förknippade med den trÄdlösa tekniken.De tekniker som tas upp i rapporten Àr Bluetooth, ZigBee, WLAN och GSM/GPRS. Av dessa tekniker Àr det bara ZigBee som Àr utvecklad för att överföra signaler frÄn sensorer och givare. De andra teknikerna Àr utvecklad för andra ÀndamÄl men de kan Àven anvÀndas till överföring av styr- och mÀtsignaler..

SvenskÀmnet i gymnasieskolan - möjligheter och hinder

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild svensklÀrare pÄ gymnasiet har av Àmnet och vad som styr valet av innehÄllet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lÀrare pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklÀrare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgÄngen presenteras olika forskares syn pÄ svenskÀmnet ur ett innehÄllsperspektiv. Forskarna visar Àven pÄ olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lÀrarna i deras val av innehÄll i undervisningen. Resultatet visar att det Àr stor skillnad i hur lÀrarna pÄ de olika programmen ser pÄ sitt Àmne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. LÀrarna pÄ programmen Àr överens om att kursplanerna med dess mÄl och betygskriterier, samt elevgruppens förutsÀttningar, Àr det som frÀmst styr deras val av innehÄll i svenskÀmnet.

Styrning av humankapitalet: en fallstudie av problematik med styrmetoder inom reklambyrÄer

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur reklambyrÄer styr humankapitalet. Styrning av humankapitalet Àr svÄrt eftersom ingen kan kontrollera kreativiteten och kunskapen som finns i de anstÀlldas huvuden. Att styra dessa egenskaper hos personalen Àr grundlÀggande krav pÄ ledningen i kunskapsintensiva företag och utgör grunden för intervjufrÄgorna. Genom en fallstudie av fyra reklambyrÄer har vi undersökt hur de styr sitt humankapital. Teori anvÀnds för att visa pÄ vilka eventuella styrmetoder som de anvÀnder sig av.

Styrning av konglomerat: en empirisk studie av hur Peter NĂ€slund styr sin organisation

Dagens samhÀlle kÀnnetecknas av specialisering och globalisering. Företag ska satsa sina resurser pÄ det de Àr bra pÄ, för att kunna konkurrera pÄ vÀrldsmarknaden. Förr var det mer vanligt med företag som hade breda produktutbud. NÀr ett företag gÄr ett snÀpp lÀngre Àn sÄ och inte bara breddar produktutbudet, utan ocksÄ bildar flera differentierade företag inom företaget kallas detta för konglomerat. Vi har i denna studie studerat ett sÄdant företag som verkar i dagens samhÀlle och syftet var att beskriva hur ledaren i detta företag styr sitt konglomerat.

Ledarskap - pÄ kvinnligt och manligt vis

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Styr arbetsrelaterad stress samspelet mellan lÀrareoch elever i behov av sÀrskilt stöd?

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Leker kommunerna följa John? : En uppsats om popularitet, generella normer och likformighet

Efter avregleringen Är 1992 av de svenska kommunernas nÀmndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mÄngfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jÀmförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förÀndrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en lÀngre tid.

Ma?tning av LCD-bildska?rmars responstid och latens : Measurement of LCD displays response time and input lag

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.

Varför Àr företagren inte intresserad av vad revisorn gör? - FörvÀntningsgapet mellan företagaren och revisorn

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Vad styr grundskolelÀrares val av undervisningsformer i sprÄkundervisning?

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelÀrare vÀljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelÀrare vÀljer den undervisningsform som de gör. Vi tar Àven upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebÀr. Den empiriska delen bestÄr av intervjuer med lÀrare som undervisar i sprÄk. LÀrarna har olika lÄng yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

1 NĂ€sta sida ->